måndag, augusti 11, 2008

He's The Girl ( It’s a Boy Girl thing)
Genre: Ungdomsfilm, komedi.

Regissör: Nick Hurran
Författare: Geoff Deane


Samtal mellan ”Woody” och Horse efter en amerikansk fotbolls träning.
Horse: Äh ryck upp dig, alla kan ha en dålig dag.
”Woody”: Du skulle bara veta…
Horse: Här, ta på min tur hjälm, den har alltid gett mig tur så det kanske funkar för dig!
”Woody”: Varför är det din tur hjälm?
Horse: Första gången Chanel ”gave me a hand” sprutade jag över hela hjälmen. Ett härligt minne det :P


Nell Bedworth, spelas av Sanaire Armstrong och är skolans största plugghäst, som lagt allt i andrahand för att ta sig in på drömskolan Yale, där också Vänner. Hon är en typisk ”High School film” oskuld, som väntar på sin stora kärlek, har den perfekta familjen och på en regning dag gärna läser Shakespeare.

Sanaire Armstrong Spelar bland annat Juliet Darling i tv-serien ”Dirty Sexy Money” och Abigail i skräckfilmen om spelet, där om du dör i cybervärlden även dör i verkligheten ”Stay Alive”.

Woody Deane spelas av Kevin Zegers och är den typiska Stjärnan i fotbollslaget och allt som kommer med det. Han bor hemma hos familjen, där förhoppningarna inte är högre om honom än att han efter collage börjar jobba på samma fabrik som pappa.
Han är fräck och elak och tillsammans med flickvännen, skolans huvud Cheerleader, är de inte de vassaste knivarna i lådan.
Kevin Zegers spelar Josh Framm, pojken som hittade hunden i Air Bud filmerna fram till 2002 och har även gjort många små roller i tv-serier och filmer.


Horse spelas av Mpho Koaho är Woodys bästa vän och använder det och sin plats i fotbollslaget till att få omkull tjejer.

Mpho Koaho spelar bland annat Tim, killen som får sina lämmar vridna 180 grader i Saw 3.

He’s the Girl handlar om grannarna Woody och Nell som hatat varandra sedan de var små, men som efter ett av de 100 grälen, får lite hjälp av ödet och vaknar upp dagen efter i varandras kroppar. Denna film går i samma koncept som Freaky Friday, och de måste inse att det ända sättet att uppnå sina drömmar under sitt sista år på High School är att lägga sina olikheter åt sidan och hjälpa varandra för att ta sig dit.

Att Woody och Nell inte finner varandras sällskap speciellt tillfredsställande är något man förstår redan i början av filmen. När Woody gör allt för att göra Nell till åtlöje och Nell gör sitt bästa för att hålla sina försvar på en nivå som Woody faktiskt kan förstå. Men allt är på väg att ändras när de under ett Musée besök för antika statyer måste vara i samma grupp och börjar gräla, framför en av statyerna.
Dagen fortsätter som vanligt och de går tillslut och lägger sig. Men under natten BANG ”Soul Switching” och de vaknar upp i varandras kroppar och i varandras sängar.
”Nell” aka Woody vaknar upp i ett rosa tjejrum, där väckarklockan inte skriker utan trallar på någon melodi. När han insett vart han är och att han faktiskt blivit en tjej är han ganska lugn, tills han inser att tjejer inte har en kuk…
Samtidigt vaknar ”Woody” upp till ett gigantiskt ”Hard on”, som bara verkar växa ju mer hon rör på sig och trotts tappra försök att slå på den med en penna så ger den inte upp. Att sådant kunde hända hade man ju aldrig förväntat att någon som snart gått ut High School skulle veta. Detta stod det inget om i biologi böckerna…

När de tillslut verkat ha erkänt vad som hänt försöker de göra sitt bästa av situationen och spela varandra så gått de kan. Och att ”Woody” aldrig har ätit bacon och ”Nell” aldrig sett gröt, verkar ju väldigt troligt.

Men eftersom de fortfarande hatar varandra är inte ”låt oss prata och lösa det här” en möjlighet. Och trotts att ”Woody” börjat gråta i skolkorridoren och ”Nell” helt plötsligt tycker att J Lo är det största som hänt Amerika så börjar de stora konflikterna med att Nell (Nu i Woodys kropp) gjort Woody till en ”manlig” kopia av sig själv.

Något som förstör hela hans image som skolans ”wonder boy” och det hela slutar med att de gör allt för att förstöra för varandra. ”Woody” får killarna att undra om han egentligen är bög och hon gör också slut med Woodys flickvän. ”Nell” kontrar detta med att börja klä sig som en slampa, där huvudplagget är en kjol som knappast täcker röven och slutar det hela med att säga att han ska göra Nell en tjänst. Bli av med hennes oskuld!

Men trotts att ”Nell” i sista sekund inser hur bögigt det skulle vara och drar där ifrån kan man alltid lita på att den killen han lämnade med byxorna nere, hittar på en annan historia. Ryktena sprider sig fort och de måste tillslut jobba tillsammans för att bli av med den.

Efter det så börjar de pö om pö inse att varandras liv och omgivelse inte är så tokig och även inse det bra i varandra. Men det tredje året tickar mot sitt slut och eftersom de inte vet om, eller när de ska byta tillbaka kroppar måste något göras. Samtidigt som de börjar leva in i varandras liv och börjar bete sig mer och mer som det kön de sitter fast i. ”Woody” får vara med om sin första bakfylla och ”Nell” om brasilian hotwax!

De beslutar sig även att gå på avslutnings balen tillsammans (Vem skulle de annars gå med?). Men när allt verkar frid och fröjd så börjar ”Nell” inse hur människor runt omkring ser honom och hur han verkligen betett sig och blir sur. Men när det verkar som om ”Nells” fotbolls stipendium och ”Woodys” Yales drömmar är långt borta sker den verkliga förändringen.



Syftet med den har filmen är för mig självklar, hur många gånger har du inte själv tänkt på, ta tillexempel de personer som du gillar bäst i din klass, om du verkligen hade varit med dem om ni inte gått i samma klass? Många av dem som vi håller kärast just nu hade vi aldrig träffat om inte livet fört ihop oss på något sätt, tvingat oss att lära känna varandra. Varför, för att det verkliga livet inte hade tillåtit det. Personer som har olika intressen eller hör till olika grupper hade troligtvis aldrig pratat med varandra om det inte vore att livet tvingat dem på varandra. Vi är helt enkelt för snabba på att döma varandra och märka varandra med etiketter. Som i den här filmen så hade troligen Woody och Nell bråkat med varandra ända tills de aldrig sågs mer, men eftersom att de satts i varandras situation och var då tvungen att komma över deras olikheter och se igenom den osynliga fasade, kunde de tillslut se varandra som den person som de verkligen var. De var tvungna att strunta i etiketterna och våga se sig själv och varandra för det de verkligen var.
För mig är oftast det problemet, att man måste vara som människor vill att man ska vara för att passa in, men även hålla sig till de människor som är så lika en som möjligt.
Så du kan vara hur snabb som helst att döma en annan människa, bara du också är beredd på att ge henne en andra chans. Och tänk på det, att främlingen med det konstiga håret du möter på gatan, i en annan verklighet kunde ha varit din bästa vän!


På fodralet står det ” Om du gillar She’s the man, kommer du att älska den här” (She’s the man: Handlar om en tjej som åker till en skola där hon låtsas vara sin bror för att få spela i herr laget i fotboll). Det är något jag inte håller med om, eftersom medan She’s the man har både en genomtänkt handling och är trovärdig, så är det något He’s the Girl saknar. Handlingen känns varken genomtänkt eller tillför nått nytt i High School genren, utan går efter samma mallar som vilken annan High School komedi som helst. Där de tröga killarna som gör allt för att få sig ett nyp räknas som coola, medan de smarta tjejerna bara är jobbiga. Det behövs också bara fem minuter av filmen för att Nell ska lyckas fastna med nattlinnet i fönstret och Flasha allt för en skrattande Woody. Du behöver bara starta filmen för att förstå exakt vad som kommer att hända och den tillför få överraskningar. Men trotts detta så får den in en del gapflabb och klockrena träffar. Jag tycker ändå att filmen var lagom underhållande, mycket för att jag gillar High School komedier men jag gillar också den råa stilen som används genom filmen.
Men efter att ha sett filmen lämnas jag dock av en del frågetecken. Ex. Nell verkar inte ha en ända vän på hela skolan, finns det inga fler plugghästar?
Woody är en tonårskille som får en tjejkropp, men verkar inte vara det minsta intresserad av den. Vilken kille hade inte kollat in den mer?
Nu till den största frågan, hur fasen kunde ”Nell” gå i höga klackar bara sådär, lånat mammas skor som liten eller?



”You make me a better person!”

1 kommentar:

Lobbie sa...

Vet inte riktigt vars annars ja ska kunna skriva nåt i din blogg så ja gör det här... Verkar som att du lyckades publicera inläggen ändå, good job ^^

Har läst igenom bloggen hittils och tycker det var speciellt kul att se bilderna. Alla från klassen å allt. Nog för att, visst var japanbilderna åxå kul att se ^^ Om du nånsin får lust att lägga upp fler, så tveka inte ^^

Du kan ju alltid skriva i min blogg om du har lust. Ciao