måndag, februari 10, 2014

Testar lufttorkad lera. Stick to what you know!

I början använde jag mig även av lufttorkande lera. Tror att jag höll på att beställa något annat och var tvungen att komma upp i en viss summa, och den var hyfsat billigt?! 
Det är mycket som skulle kunna önskas på dessa två, men när jag nått år senare tänkte testa mig på lufttorkad lera igen.... ARRRRGGG!!!!
ALDRIG MER!
Fan vad fina dessa två är! *Klappar mig själv på axeln*



 Lufttorkad lera är svår! Riktigt svår! Eller kanske inte för alla, vad vet jag. Det säljs ju så nån måste ju använda det? What's the secret that i don't know?
Lufttorkad lera är säker hur bra som helst, till det man ska använda det till, och det är INTE till detta.

*Leran blir snabbt svårjobbad och man måste använda mycket vatten för att den ska hålla sig något sådär, och för att det ska bli slätt.
*Det är svårt att göra detaljer, då leran är mjuk och kladdig.
*Gå tillbaka och ändra något, I don't think soooo!
*Leran håller sig inte fräsch så länge och måste förvaras vått.

Men det största problemet jag har med denna, för det mesta går att lösa med lite överseende och tålamod. Är att det är lite av ett lotteri. Du har lagt ned si och så många timmar, är nöjd och lämnar den för att torka. Och nästa gång ni ser varandra så vet man aldrig vad som hänt.

Dessa två gick det ganska bra med, några små ytliga sprickor som lätt kunder fixas.
Vet inte om det var någon skillnad på leran eller vad som hände. Men när jag nått år senare skulle använda lufttorkande lera till en julsmurf... Nope!
Under natten så dök Freddy Kreuger upp och det fanns knappt kvar något skinn på dem benen. Jag gav upp.
It was not you, it was me! No, wait! It was YOU!





Inga kommentarer: